gogaitu
1
da/du ad.
aburrir(se), hastiar(se), hartar(se); molestar(se), importunar(se), fastidiar(se)
elkarrekin egoteaz gogaituta: aburridos de estar juntos
laster gogaitzen zen: se aburría en seguida
haragia jan gogaitu arte: comer carne hasta hartarse
jolasak ez ditu haurrak inoiz gogaitzen: los niños nunca se aburren de jugar
![](/appcont/elhuyar/ab34aStatics/WebContent/ab34a/images/elhuyar_logo_txikia.png)